Jeans på jeans

På Acnes SS12 skickades det ut bikerbrudar som hade cool attityd i kläder som gav alla ett stort ha-begär. Jonny är ett geni och matchade ihop jeans med jeans på snyggaste sätt. Slå till på en lössittande jeanskjol och matcha med en jeansjacka i samma kulör. Bryt sedan av hela looken med hjälp av en oversizad svart chiffongskjorta. Snyggt, avslappnat och coolt.

Caroline Sandström

Smaragdgrönt

Theyskens’ Theory prickar in tre heta trender med den här looken – metallic, jeans och mintgrönt. Klicka hem looken och matcha med snygga stilettklackar. Köp jeansen i en eller två storlekar större för att få till den där snygga, avslappnade boyfriend looken och låt dem gärna kana ner lite på höfterna. Addera paljettjackan som gör outfiten lite mer uppstyrd, men samtidigt tillåter den att behålla sin coola och snygga attityd.

Caroline Sandström

Foto. All over press

Foto. All over press

Foto. All over press

Foto. All over press

Olivier Theyskens använde i hans fall/winter 12 kollektion ett mönster inspirerat av stenkristaller. Han visade paljettjackor i guld och silver som efter visningen direkt blev en snackis. Genomskinligt var en annan stor del i kollektionen och vi älskade looken med den genomskinliga toppen ihop med den högblanka rocken i svart hästhår och de ankelhöga bootsen. Vi såg även den utsvängda byxan som Oliver Theyskens introducerade på catwalken i februari förra året – vilken blev en stor hit – och läckra skinnjackor och byxor. Kollektionen bestod av många måste ha plagg men gjorde oss ändå smått besvikna efter de höga förväntningarna Oliver gett oss sedan hans snygga spring/summer 12 kollektion.

Caroline Sandström

Foto. All over press

Foto. All over press

Foto. All over press

Alexander Wang gick all in på lacken den här säsongen och har nästintill lackat alla plagg från kappor till tweedjackor, skor och kjolar. Hela kollektionen går åt det mer feminina hållet men innehåller fortfarande sportinfluenser a lá Wang – de vi älskar honom mest för. Man känner att Alexander Wang har växt upp lite den här säsongen eftersom han valt att satsat på längre kappor, trenchcoats, polotröjor, pennkjolar och kostymbyxor med lackrevärer i sidorna. Färgerna går i vitt, svart och burgundy – elegant och snyggt – och materialen som mixas och matchas med varandra är skinn, mocka, päls, nät och stickat. Detta är utan tvekan den lyxigaste kollektionen hittills. Wang satsar även på stort i år – han planerar att öppna upp 14 nya bytiker i China under året.

Caroline Sandström

Florence Welch är känd som sångaren i kritikerrosade Florence and the Machine – och som Karl Lagerfelds musa. För Metros Kenya Hunt berättar hon om framtiden, varför hon inte dricker lika mycket alkohol på turnéerna och hur det var att träffa Karl Lagerfeld.

En gång, under dimman som varit Florence Welchs ändlösa turnéliv hade hon en särdeles vild efterfest. Hon kan inte minnas exakt när den ägde rum eller vad som pågick.
– Men jag minns efteråt. Jag hade tappat en tand! Det var ett party. Och det fanns en räkning. Jag hade råkat sätta eld på ett hotellrum med ett värmeljus. Och allt jag vet är att barräkningen från hotellet var mycket större än räkningen från brandkåren, säger hon med en viss misstro i rösten.

– Det var den mest extrema baksmälla jag någonsin haft.

Florence – den brittiska sångerskan i det framgångsrika Florence and the Machine har två album bakom sig – ”Lungs” och ”Ceremonials ”– men är ännu bara 25 år. Men hon har partyhistorier som matchar en åldrande rockstjärna. Och på vissa sätt framstår hon som en sådan – mer 1960-talets Rolling Stones än Adele. Hon har en fängslande vildhet som man inte längre ser hos dagens popidoler.

Men Florences livsaptit samexisterar med en pragmatism som sätter ansvar i första rummet.
– Till slut bestämde jag mig för att dricka mindre medan jag var på turné. Det är väldigt svårt att sjunga och hålla uppe takten som vi håller. Det är okej de första åren när du inte vet vart du är på väg. Men nu har jag en bättre bild av hur länge jag vill att det ska vara. Jag vill ha en karriär som P J Harvey eller Björk som fortfarande släpper album och har sina röster.
Vintage rocker-sidan hos Welch kommer delvis från hennes pappa som gjorde karriär inom reklambranschen men höll på med musik när han var ung. Han introducerade Florence för band som Velvet Underground och Love och det gav frukt. Han fick uppleva rockerlivet genom sin dotter när han körde hennes band runt Europa under deras första turné. (Florences syskon och styvfamilj följer ofta med på turnéerna och hennes syster arbetar som hennes personliga assistent.)

– Vi behövde definitivt inte lugna ner oss när han var med, säger hon.

På Isle of Wight-festivalen fick hon tillfälle att skåla med Beyoncé.
– Jag gick på just före Jay-Z och hon kom förbi och sa ”Åh” och jag sa ”Åh” Och hon sa typ: ”Vilken ära att träffa dig!” Och jag sa typ: ”Och jösses, det är en sådan ära att träffa dig!” Och sedan sa hon och Kanye och jag skål och det var så surrealistiskt, berättar hon.

Det står klart under vårt möte på en pub i södra London att Florence är som lyckligast när saker händer och hon inte gärna sitter still. Under fotograferingen innan intervjun sjönk hon ihop och såg sårbar och besvärad ut.
Efter hennes globala genombrott med albumet ”Lungs” – som sålde platina flera gånger, kom uppgifter om att Florence drabbats av depression. Men det är inget hon vill diskutera i dag. Och de demoner och änglar hon sjunger om är inget som jagar henne privat.

– Men jag tror att man kan ha dem inom sig, säger hon.

Kenya Hunt

Förra hösten tog världsstjärnan Kanye West klivet ner från scenen och steget upp på catwalken där han debuterade med sin första klädkollektion under Paris Fashion Week. Han visade en vår/sommar 12 kollektion bestående av tunga plagg i materialen skinn, päls och mocka där detaljer som dragkedjor, pärlbroderi och metall var genomgående detaljer. Visst, kollektionen innehöll några plagg som var snygga och användbara, den innehöll stjärnstatus i form av Kanye själv och hela showen i stort sammanhang var ganska bra men trotts detta fick popstjärnan hård kritik av branschen. Den kallades bland annat en kopia av designmärket Balmain och tidningen The Telegraph’s moderedaktör Lisa Armstrong beskrev visningen som ett klaustrofobiskt sjukhusbesök:

”Kanye Wests debut var som att utsättas för en entimmes långa MRI scanning på sjukhuset – men inte alls lika kul. De oskrivna vita sidorna i Kanyes boken visade sig bli en deprimerande och lämplig metafor för hela det här dumma, uttryckslösa, företaget. Till och med skådespelerskor som själva har blivit designers, Linday Lohan och systrarna Olsen, kämpade för att se engagerade ut”.

Trots den dåliga kritiken som kom förra gången försöker nu Kanye West igen. Om cirka en månad kommer han visa under Paris Fashion Week och WWD rapporterar att han kommer visa upp sin Dw kollektion, japp samma som förra gången, igen och att visningen den här säsongen inte har blivit listad i den officiella ”modevecka kalendern” som du hittar HÄR.

Vi vet ju hur det gick första gången för kollektionen och frågan nu är hur stor förändring det kan blir en andra gång, dessutom med samma kollektion. Oavsett kommer det blir intressant och kul att höra hur eftersnacket blir.

Caroline Sandström

Hon var chefredaktör för franska Vogue i tio år men har nu lämnat skeppet. För Metro berättar Carine Roitfeld om livet efter Vogue, sin vän Karl Lagerfeld och när hon gråter.

Carine Roitfeld, före detta chefredaktör för Paris Vogue avgick för ett år sedan men sedan dess har hennes stjärnglans knappast minskat.
Nu är hon fri att arbeta för vem hon vill och Roitfeld, 57, skriver böcker och samarbetar i kampanjer för modehus och imperier.
– Jag är fri, säger hon när hon träffar Metro för att prata om vad hon håller på med för tillfället och om sin vän Karl Lagerfeld.

Minns du första mötet med Karl?
– Absolut. Man glömmer aldrig första gången med Karl. Han bjöd mig på lunch och jag tänkte typ: ”Oh la la! Vad kan jag berätta för Karl?” Han är så otrolig och kan så många språk. Jag var väldigt osäker på mig själv. Men det var väldigt roligt och lättsamt på en gång. Min pappa växte upp i Tyskland och Karl tyckte om att prata om en tysk sångare som min pappa älskade. Han kan verkligen allting. Dagen därpå skickade han mig en samling cd-skivor med den här sångaren. Det är Karl.

Det verkar som om ni samarbetat mycket?
–Jag har precis arbetat med honom som redaktör. Vi har gjort klart en bok om en liten svart Chaneljacka.

Du släppte nyligen boken ”Irreverent” som spänner över tre decennier. Hur var det att titta tillbaka?
– Att göra en bok är som att gå till en terapeut. Man upptäcker mycket om sig själv.  Alla säger att jag är drottningen av ”porno chic”. Jag vill vara chic men inte pornografisk. Det är svårt att gå tillbaka i tiden.

När grät du senast?
– Jag gråter väldigt ofta. Jag är en väldigt känslomässig person. Om jag ser filmen ”Bambi” så gråter jag. Och jag har just fått tråkiga nyheter. En redaktör som jag verkligen tyckte om på franska Elle gick bort förra helgen. Livet går så otroligt fort. Ju äldre du blir, desto mer blir du medveten om det.

Sörjer du någonsin att du lämnat Vogue?
– Jag saknar det inte. Jag var där i tio år och det var fantastiskt. Jag har inte haft någon Vogue-sorg. Jag hoppade på ett nytt projekt med en gång. Jag upptäckte och lärde mig mycket där och nu vill jag göra någonting annat.

Läser du fortfarande tidningen?
– Jag läser inte Vogue Paris, ärligt talat. Jag vill bryta helt. Det är som när du gått igenom en skilsmässa, du vill inte gå tillbaka. Och vi har inga barn ihop …

Så, du ångrar inget?
– Jag ångrar att jag inte hjälpte unga designer mer. Jag insåg först de sista åren att vi har stor makt och kan förändra deras framtid. Jag skulle vilja skapa ett ställe för unga designers i Paris. Jag minns när jag mötte Riccardo Tisci, som nu arbetar för Givenchy. Det var efter Guccis visning och någon sa att jag borde gå och se en ung designer. Givenchy letade efter unga designers och jag sa till dem att titta på honom. Jag var länken dem emellan. Först nu ser jag det.

Du arbetar på att skapa ett eget magasin. Blir du en konkurrent till Vogue?
– Den lanseras i september. Jag kommer från Vogue. Det är svårt att göra ett annat magasin efter Vogue med mindre pengar. Så jag vill göra något helt annat. Jag vill vara modets Jeanne d’Arc. Länken mellan catwalken och den vanliga kvinnan.

Kenya Hunt

Karl Lagerfeld – Metros globala gästredaktör för en dag – träffar Metro på sitt kontor i Paris. För Kenya Hunt berättar han om sin inställning till döden, floppvarningarna han struntade i och hur han ser på sex.

Klockan är 17 och Karl Lagerfeld skulle ha kommit klockan 15.30. Så hans pressteam och jag sitter på hans kontor på Paris vänstra strand och mumsar på Magnumglassar, ett märke som han regisserat reklamfilmer för. Jag försöker undgå att spilla choklad medan jag försiktigt bläddrar igenom biografier om Chagall, Duchamp och Dalí, bara några av de titlar som fyller fyra vita väggar med minutiöst välorganiserade böcker.

En assistent ger mig en skär flaska med Diet Coke, med en miniatyr av Lagerfeld, designad av mannen själv, påklistrad. Jag häller upp läsken i ett Orreforsglas designat av, du kan nog gissa vem, och smuttar på min dricka under en gigantiskt antik kristallkrona.

Till slut anländer Lagerfeld som alltid i mörka glasögon och läder, men han är snuvig. Välkommen till Karls värld, en motsägelsefull blandning av gammaldags och modernt, det unika och massmarknaden, det onåbara och förunderligt sårbara.

Trevligt att träffas. Har du läst alla dessa böcker?

– Ja, men de flesta av böckerna här är böcker man tittar i. Det här är inget bibliotek med böcker man läser. Mina böcker är på ett annat ställe. Jag har inte tittat i alla böcker. Jag köper dem inte som metervara för att skapa en tapet, hmm? Men du kan ägna timmar åt att titta på de här böckerna. Så när jag är försenad, har den som väntar mycket att titta i, att lära sig av, och jag känner mig inte så skyldig. Men du förstår, det är inte mitt fel när det första mötet blir sent och man ligger efter hela tiden. Jag hade ett möte klockan 11, de kom först halv ett. Men vad kan man göra?

Du kommer snart att återlansera ditt Karl Lagerfeld-märke som två kollektioner, som båda kommer att säljas online och en kommer att ha priser som väldigt överkomliga. Varför just nu?

– Nuförtiden är det mycket lättare att få tag i bra tyger för inte så stora summor. Det är verkligen fantastiskt. När jag gjorde H & M, vilket redan är sju år sedan – det är helt otroligt – hade jag en märklig dragningskraft för folk som köper kläder för överkomliga priser. Jag säger inte billiga, för kläder ska inte vara billiga, de ska vara väldesignade och till överkomligt pris. Det är en väldigt stor skillnad, ah? Så vi har det bästa och det bästa av det överkomliga. Jag säger inte det sämsta för det finns inget dåligt. När jag gjorde H & M sa alla ”gör det inte”. Och det fungerade. När jag tog över Chanel, ”gör det inte”, märket är dött, det fungerar inte. Och det fungerade över allas förväntningar. Så jag ska verkligen inte lyssna på andra och följa mina egna instinkter.

Shoppar du någonsin online?

– Inte personligen, jag gör det inte för jag har inte tillgång till internet, jag använder inte internet själv men alla omkring mig använder det åt mig. Och om jag vill köpa något så köper jag det från internet men det är inte jag som gör det personligen. Jag lämnar inte ut mitt kreditkortsnummer och sådana saker.

– Ursäkta mig en sekund. Varför har vi en besökare? Jag visste inte att vi väntade besök? (talar på franska). Det här är varför jag är försenad, för folk kommer som inte har en avtalad tid och påstår att de har det.

Livet som Karl Lagerfeld.

– Ja, men så borde det inte vara, eller hur? (skrattar) Jag har inte möten, det är dödstråkigt. Vet du vad jag kallar möten?

Nej, vad?

– En motivering för att få lön. Det är därför folk har möten i flera timmar. Närhelst de vill prata med mig så har de möten i flera timmar.

Du är känd för att alltid röra dig framåt och fånga det som är inne för stunden. Men är det några stunder i det förgångna som du tycker särskilt mycket om?

– Jag är inte någon specialist på vintage. Inte inom något område. Inte för mitt liv, inte för mitt arbete. Jag har inga arkiv. Kanske modehusen håller arkiv. Jag har ingenting. Jag är inte intresserad av vad jag gjorde förr. Jag är bara intresserad av vad jag gör nu, vad som kan bli inspiration.

Du har influerat många personer. Vem har influerat dig?

– Du förstår, jag sätter inte ord på influenser. Influens har ett annat namn och det är kopiering. Förstår du? Det ligger i luften, jag vet inte. Jag är som en tv-antenn.

Du delar ditt liv mellan sex olika platser – vilka är de?

– Jag har ett ställe där jag bor och ritar, det här är mitt privata kontor, sedan har jag ett hus i stad där jag underhåller sällskap, min fotostudio och så har jag allt det här i på hörnet, och sedan har jag två lägenheter som är för gäster för jag vill inte ha gäster hemma hos mig. Jag bryr mig inte så mycket, men de måste gå hem. Jag vill inte ha någon lösaktighet, jag är inte inne på det.

På tal om lösaktighet, hur är det med din sexlust?

– Ursäkta? Är du snäll och upprepar frågan?

Hur är det med din sexlust?

– Jag är inte särskilt intresserad. Men det handlar inte om brist på tid, folk kan ha snabbisar vet du. (skrattar) Om du ställer såna här frågor, får du den här sortens svar. (skrattar)

Snabbisar kan vara kul.

– Visst, visst, visst! Du pratar som en europé. (skrattar). Jag tycker sex är ett överskattat ämne.

Men det är mycket franskt.

– Du vet, jag är inte fransos. Jag är en jävla tysk.

Om du hade ett barn eller en elev eller någon som du var tvungen att ge livsvisdomar till, vad skulle det vara?

– Det är därför jag inte har barn, mmm? Det finns ingenting att föra vidare för alla måste uppfinna sitt eget. Jag tror inte särskilt mycket på detta för allt jag lärt mig, sett och allt som hänt under andra perioder och världen är annorlunda nu. Jag har en gudson, som är liten, 3,5 år, och ett geni. Han har verkligen en personlighet och hans föräldrar har inget att säga till om. Han älskar kläder. Han vill vara precis som jag. Han sover med sina handskar på och går till skolan med svarta solglasögon. Det är så roligt.

– Men jag tror att man måste hitta sin egen väg. Det jag avskyr med barn är att de får dig att tänka i generationer. Jag vill inte vara i någons fadersgeneration, eller farfarsgeneration. Jag tillhör ingen generation. Jag tillhör alla generationer.

Är du rädd för döden?

– Jag kunde inte bry mig mindre.  [Percy Bysshe] Shelley skrev, ”döden kan vara som att vakna upp från livets dröm”. Men om du frågar mig så tror jag att det är som en sömn du inte vaknar upp ifrån. Det enda är att jag inte vill synas när jag är död. När det är över  är det över, över. Batteriet är slut, puff!

Kenya Hunt

Franska Vogues hemsida, vogue.fr relanseras och i samband relanseringen har Emmanuelle Alt, chefredaktör för tidningen, och ett gäng supermodeller, Anja Rubik, Karmen Pedaru, Jasmine Tookes och Kendra Spears för att nämna några, skapat en video tillsammans där de dansarloss, sjunger och fånar sig framför kameran till Whams! låt,”Wake me up before you go go”. Klockrent tycker vi och ett riktigt bra pr-trick för Vogue och nya hemsidan.

Klicka på länken för att se den fantastiska videon, och tro oss, ni vill se den: watch?v=1pw4R8yy3fo&feature=player_embedded#!

Igår gästade Karl Lagerfeld Metrokontoret i Paris som gästredaktör och i dagens Metro ser vi det fina resultatet. I tidningen finner du roliga och intressanta intervjuer med bland annat Karl Lagerfeld, Carine Roitfeld, franska Vogues före detta chefredaktör och Florence Welch, sångaren i Florence and the Machine. Du bjuds även på snygga skisser och illustarioner av Karl Lagerfeld och nyheter valda av modegurun. Haffa dagens Metro men om du inte får tag på någon – klicka dig in HÄR så kan du läsa hela tidningen i pdf format.